Randigt och prickigt – barnens senaste vapen mot lärarna
14 februari 2008 at 19:31 | In politik | 5 CommentsTags: arbete, hälsa, politik, utbildning
I SvD kan man idag läsa om hur en förskola i Gällivare har infört förbud mot randiga och prickiga kläder – barnen ska ha enfärgat på sig när de kommer, annars får de låna något av de kvarglömda plagg som alltid tycks finnas i skolor, scoutlokaler och på dagis. Anledningen är inte någon plöstlig estetisk kampanj, utan får nog betecknas som ett sätt att handikappsanpassa arbetsplatsen – förskolan har nämligen en lärare vars migrän triggas av kontrasterna i klädernas färger.
- Det är synd om den anställde och därför har jag tillrättalagt miljön. Personen i fråga måste ju kunna jobba, säger Maj Norberg, rektor vid förskolan, enligt artikeln. Själv vet jag inte helt vad jag ska säga. Jag vill ogärna avfärda vad som säkert är ett allvarligt hälsoproblem för läraren i fråga. Men man frågar sig ändå, är det rimligt att kunna ställa sådana krav på sin arbetsplats? Och om man är så känslig att man får migrän av randiga tröjor, är en förskola (knappast en miljö känd för lugn och ro) en lämplig arbetsplats?
I slutänden handlar det ju om vilken inställning vi har till olika förmågor att arbeta, och hur långt samhället ska gå för att anpassa en situation till den enskildes behov. Kanske vore det bättre att lägga resurserna på att hitta ett arbete i en miljö där personen mår bra, än att utgå från att jobbet är rätt, men måste förändras tills det passar?
5 kommentarer »
RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI
Kommentera
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
Man undrar hur de brukar göra om de har en lärare som är allergisk mot t.ex. pälsdjur – säger de till barnen att de inte får leka med hunden innan de går till dagis?
Kommentar av Anders Jonsson — 15 februari 2008 #
Menar du på fullt allvar att något som utlöses av skarpa kontraster också med nödvändighet utlöses av skrikande barn med kladdiga fingrar? Det finns inget som säger att hans/hennes migrän påverkas av ljudvolym eller stressig omgivning i övrigt. Om det vore så vore det konstigt att söka sig till en förskola, det håller jag med om.
Sen har du den andra möjligheten att personen fått sin migrän efter att redan jobbat trettio år inom barnomsorgen. Då är det väl vettigare att försöka modifiera arbetsplatsen litegrann innan man sätter folk på omskolning?
Personligen tycker jag att folk borde ha sånt vett att ett informativt föräldramöte skulle ta hand om problemet och om någon förälder glömde en dag så fick man stå ut med det. Fast jag förmodar faktiskt att de redan har provat det.
Och Anders, i fyran hade jag en textilslöjdsfröken som blivit allergisk mot damm. Tough luck. Men det var inte så svårt att rätta sig efter. Man fick helt enkelt låta bli att damma ionödan och man fick hantera vadd och sånt i en särskild skrubb som hon inte gick in i. Städpersonalen fick särskilda instruktioner. Det är inte så svårt att ta hänsyn som man kan tro.
Kommentar av Sara — 15 februari 2008 #
Ja, det var min gissning, den mycket översiktliga bild jag har av migrän är att den utlöses av typiskt sådana saker, och att det faktum att personen reagerar på klädmönster skulle vara en indikation på känsligheten, snarare än en inriktning av sjukdomsbilden. Om så inte är fallet börjar det ju verka mer vettigt, det håller jag med om.
Kommentar av Wilhelm — 15 februari 2008 #
Även om så är fallet kan det väl vara ide att begränsa utlösningsfaktorerna och då är det väl bättre att bestämma om enfärgade kläder än att alla barnen måste vara tysta och stilla…
Kommentar av Sara — 18 februari 2008 #
Jag tycker förbud mot randiga och rutiga kläder är en proportionelig åtgärd mot att behålla duktiga pedagoger, om vi förutsätter att personen trots sin migrän är det. Det finns förstås en avvägning mellan allas behov av frihet och hänsynen för en persons behov. Jag tycker t ex i debatten om kvinnor måste ha överdel på badhus att det inte är ett hållbart argument att andra störs eller upprörs av att se nakna bröst eller att man kan förbjuda huvudbonader i skolor av liknande skäl. Sen kan man självklart inte förbjuda elever att vara rörliga och levande, även om jag vet att sådan, ibland felaktiga och för inlärning hämmande, förbud är betydligt vanligare på våra skolor än förbud mot prickiga tröjor.
Kommentar av Nicklas B Sundberg — 28 mars 2008 #