Vad får man för nästan tvåhundra biljoner nuförtiden?
29 januari 2008 at 00:28 | In historia | 5 CommentsTags: göteborg, historia, pengar
För en roande, om än kanske något förenklad, genomgång av hur mycket Sverige faktiskt betalade för Älvsborgs fästning, rekommenderas Pang Prego från måndag 28/1. 31:20 in på klippet ges en mycket uppfriskande liten historielektion. Tipstack till Pernilla!
Vad lär vi oss av detta? För det första, betalar man 150 000 riksdaler för en borg kan det vara läge att satsa på att stärka sin äganderätt. Man får lätt en bild av hur Johan III förnöjt såg till att få ett skrivet kvitto på fästningen och därmed lät sig nöja… För det andra, Göteborgs särställning i landet torde vara styrkt med tanke på hur högt den värderats inte en, utan två gånger. Och för det tredje. Enligt Pang Prego motsvarar den andra lösensumman en dryg biljon i dagens penningvärde. Antag att vi behållit pengarna. Låt dem växa med någon slags genomsnittlig tillväxt – vad hade vi kunnat få för dem istället?
På www.historia.se, en sida inriktad på statistisk historia, kan man jämföra olika årtal (dock inte längre tillbaka än år 1800) för att få en bild av till exempel tillväxten under tiden. För 1800-2005 anges en tillväxt av nästan 190 ggr. 190 biljoner kronor, vad kunde vi göra med dem, om man investerat pengarna i något annat än att köpa tillbaka borgen?
5 kommentarer »
RSS för kommentarer till det här inlägget. TrackBack URI
Kommentera
Blogga med WordPress.com. | Theme: Pool by Borja Fernandez.
Entries and comments feeds.
Det är verkligen svårt att förstå dess betydelse när man blickar ut över de gamla ruinerna i Klippans kulturreservat. Det är knappt man hittar en skylt när man vinglat sig upp för den lilla trappan upp på berget där slottet låg.
Kommentar av Nicklas B Sundberg — 29 januari 2008 #
Jag är inte säker på att din räkning är helt korrekt. Kalkylatorn på http://www.historia.se förefaller jämföra just penningvärde, inte ekonomisk tillväxt. Din biljon är i så fall fortfarande en biljon.
Men man kan ju ge sig på en egen beräkning: Älvsborgs andra lösen var på tio tunnor guld. En torrtunna var på ca 150 l. Gulds densitet är 19,3 kg/l. Guldpriset är ungefär 20000 euro per kg, och euron står i 9,5 kr. Sammantaget blir det en 5 miljarder. Skall man upp i en biljon behövs det alltså en faktor 200 till. Om man gör antagandet att den svenska tillväxten i genomsnitt var densamma före 1800 som efter den hamnar man då till slut ändå på 200 biljoner…
Källor:
Gustav II Adolf av Sverker Oredsson
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tunna
http://sv.wikipedia.org/wiki/Guld
http://goldprice.org/
http://www.google.se/search?q=1+euro+in+SEK&ie=utf-8&oe=utf-8&aq=t&rls=org.mozilla:en-US:official&client=firefox-a
Kommentar av Anders Jonsson — 29 januari 2008 #
Hmmm, det är möjligt att jag räknade tillväxten dubbelt, det vill säga att den biljon som Pang Prego hänvisar till (uträknad via svenska befolkningens månadslöner) är just en biljon i dagens samhälle. Men gulduträkningen var ganska stabil =)
Oavsett var man landar konstaterar vi dock att det var en sjujäkla massa pengar. Man frågar sig vad danskarna använde dem till?
Kommentar av Wilhelm Tunemyr — 29 januari 2008 #
Kanske den armé Wallenstein senare skulle krossa i trettioåriga kriget?
Kommentar av Anders — 30 januari 2008 #
Hmm. Anders, tänker du dig att du gjuter guldet i tunnan? Jag tänkte mig en tunna fylld med guldmynt eller något och nyckelordet jag är ut efter är tätpackning. Jaja. Petitaljer.
Och Niklas, den där ruinen är det bästa pantgömmeställe som finns. Åtminstone när man är typ tio år och får plats i de små prången och alkoverna. Annars är det väl mest ett tecken på att man var snålare med den väl tillbakaköpta fästningen när man tyckte det var dags att bygga en ny. Gamla Älvsborg är ju kontrollerat riven för att ta vara på stenen till bygget av den nya fästningen.
Men biljoner pengar har jag inte någon som helst känsla för hur mycket det är.
Kommentar av Sara — 6 februari 2008 #